2019-12-06: Kl 01:50 skriver jag till David att jag tror att det kan hända något, det är ett jäkla liv i magen.
Jag sitter och kollar på typ världens bästa film gudfadern och det är ett liv i magen. Det känns annorlunda. Men efter ett tag stänger jag av filmen och lägger mig. Vaknar dock kl 03 av att det rinner, (tur att jag har kissskydd i sängen). Väcker David och säger att vattnet har gått samtidigt som jag ringer in till förlossningen dom frågar om vattnet är klart vilket det är.
Får information om att vi ska vara på specialistmödravården kl 07, så sov nu säger dom. Enkelt för dom att säga nu är pulsen är uppe i 180 och man är supertaggad, snart kommer våran son. Det gick ju hyfsat fort med Belize vattnet gick sen kom hon ca 24 timmar senare och vad man har hört ska förlossning nummer 2 gå fortare ?
2019-12-06: Vi kommer in runt kl 07 dom vill se en binda, men jag hade precis bytt så fanns inget att se. Dom satte CTG för att mäta lillebrors hjärtat och mina värkar. Hade dock bara en värk på 20 minuter så vi blev hemskickade vilket vi visste att vi skulle bli, men vi fick en tid för igångsättning, 2019-12-07. Vi skulle senast kl 10 bli kontaktad av förlossningen om inget hände. ?
2019-12-06 kl är nu runt 18:30 och jag börjar få riktigt ont, ringer till förlossningen, jag vill ha en undersökning eller något, men kvinnan i telefon säger att det är rätt fullt och att jag ska ta två Alvedon och ha en vetekudde då jag hade en värk på 15 minuter. Och för att få åka in till förlossningen ska man som omföderska ha två värkar på 10 minuter.
Kl 19:10 ringer jag tillbaka, nu har jag haft flera värkar under tiden som vi inte har pratat, har tagit Alvedon och det hjälper inte ett skit, jag vill ha en undersökning så vi åker in till BB-Stockholms specialistmödravård.
Kl är 19:41 där jag får träffa en barnmorska, berättar att jag haft massa värkar på vägen in.
Hon kopplar upp mig på CTG, maskinen visar dock inte att jag har så kraftiga värkar, men att dom kommer tätare och tätare, och hon ser på mig att dom gör ondare än vad maskinen visar så troligtvis har dosan hamnat fel.
Kl 20:02 undersöker hon mig och jag är öppen 4-5 cm och hon säger att jag inte kommer få åka hem ?.
Nu gör det dock så sjukt ont, att jag ber om lustgas, epidural eller vad fan som helst. Får dock ingenting eftersom att inte har fått något ”rum” tilldelat.
Barnmorskan ringer upp till förlossningen där hon säger att det är fullt. Vill typ gråta här, men koordinatorn skulle kolla med Danderyd och där var det också fullt. Så då frågar barnmorskan om vi kan åka till KS varpå David säger nej, han ber henne ta fram en tub lustgas hon kan föda i det här rummet, själv sa jag att jag kan föda vart som helst i pool eller i badkar eller vilket rum som helst.
Kl är nu 20:35 och jag har äntligen fått ett rum på BBstockholm så jag får åka upp i rullstol till förlossningen, jag har så ont att jag inte kan gå eller röra mig.
Vi kommer in till rummet och det första jag får är lustgas och smärtan blev hanterbar för på plan 4 visste jag inte vart jag skulle ta vägen allt gjorde så ont. Men nu har jag iaf fått ett rum och vi är överlyckliga. När vi var på plan 4 kom paniken, det är fullt överallt och vi sätter oss inte i en bil och åker någonstans, det finns inte, Belize kom i raketfart och landade på båren dom hann inte ens ta henne.
20:41 har dom fixat poolen åt mig, jag ska föda i vatten. Planen var väl inte riktigt att jag skulle föda i vatten, det var något jag hade funderat på tidigare men inget som jag tänkt på senare i graviditeten. Men när vi var på plan 4 och hade panik kunde jag föda vart som, så nu hade de iaf gjort i ordning poolen och så frågade dom mig innan om jag skulle föda där, jag var hög som ett hus så dom kunde nog ha frågat vad som helst och jag hade sagt ja. Nu var jag bara glad att jag skulle få föda så pool eller inte spelade ingen roll.
Kl 20:46 kliver jag in i poolen, trodde att det skulle vara värmare än vad det var, visste iof att det skulle vara 37 grader, och jag badar alltid med den högsta värmen hemma, så för mig var det kanske inte riktigt någon smärtlindring eller varmt.
21:00 kom kvällspersonalen och jag vart överlycklig för barnmorskan som jag träffade veckan innan när jag hade ont i bröstet, var hon som skulle hjälpa mig förlösa lillebror, kunde inte ha blivit mer lycklig än vad jag blev då. Hon var riktigt bra, hon peppade och sa att jag gjorde ett bra jobb. Hon sa även att jag var gjord för att föda barn ?
Under större delar när jag var i vattnet krystade jag, så varje gång jag hade en värk var David framme med lustgasen,
Kl 22:04 hade huvudet kommit ut och 22:05 var vår son ute.❤️
Barnmorskan tog snabbt upp han ur vattnet och han hade även navelsträngen 2 varv runt halsen, men det var inga konstigheter för under hela tiden som lillebror var i magen mätte man hans hjärtljud och allt såg bra ut under hela perioden som jag var i vatten.
När han sedan var ute klev jag ur vattnet och sattes i rullstol för att ta mig till vårat rum som var typ 5 meter ifrån.
Där fick jag hoppa lägga mig på sängen och sen var det dags att krysta ut moderkakan.
Så när man äntligen tänker att allt är över då är det egentligen rätt lång tid kvar för moderkakan ska ut, efter det ska man bli undersökt för att kolla så att man inte behöver sys och om man behöver sys så behöver dom ordna med sånt, jag behövde inte sy vilket var skönt. Så efter typ en timme var jag äntligen klar och vi blev förflyttade till vårat rum där vi skulle spendera våran första tid tillsammans ❤️
Nu till vad jag tyckte om att föda i vatten:
Jag tyckte att det var jobbigt att kranen var på hela tiden för att vattnet inte skulle bli kallt, det lät rätt mycket, så mitt fokus försvann lite då jag tänkte på vattnet hela tiden. David kände sig rätt hjälplös, han blev lustgas ansvarig och saft ansvarig. Jag tyckte att det var trångt, kände mig som en flodhäst och tyckte inte att vattnet i sig var någon smärtlindring. Jag trodde att det skulle vara skönare på något sätt då jag har läst att folk tycker att smärtan blir mindre och att det är en häftig upplevelse.
Nu har jag fött i vatten och det är inget för mig, inget jag kommer göra om, om det inte är så att jag inte har något val nästa gång om det blir en nästa gång.
BB-Stockholm är underbart och personalen där är fantastiskt så där vill jag verkligen föda igen om det blir någon mer gång.
Föredrar förlossningen som jag hade med Belize kändes som att varma handdukar och vetekudde + lustgas gjorde 1000 gånger mer & att David var med på ett annat sätt. Men nu är jag en förlossning rikare.
Världens bästa frukost, finns ingen frukost som slår förlossningsfrukosten.
Puss och kram
Sheila Woods
